+46703760780
hans.akersten@outlook.com

Psykologisk trygghet

Vad är psykologisk trygghet och varför är det viktigt?

Psykologisk trygghet handlar om att du kan säga vad du tycker, komma med förslag och idéer. Du kan dela med dig av din kompetens och du kan vara dig själv utan rädsla för att ignoreras, förlöjligas eller andra sociala sanktioner.

Du vill som de allra flesta känna dig värdefull och få uppskattning av kollegor och du vill vara en del av en gemenskap där ni trivs med varandra och där ni stimulerar varandra att göra ert bästa.

När du är på en psykologisk trygg arbetsplats så:
– Vågar du visa din svaghet och du behöver inte göra dig till
– Delar du med dig av din kompetens
– Kan du uttrycka vad du upplever, känner och tycker
– Vågar du ställa ”dumma” frågor, presentera nya idéer och erkänna misstag utan att riskera att bli bestraffad
– Kan du vara ärlig. Är det något som du inte klarar av så berättar du det.

Vår rädsla för att bli dömda

Att ställa en fråga, ge input, be om feedback, rapportera ett problem eller komma med ett förslag kan utsätta oss för att framstå som okunniga, inkompetenta, störande eller negativa inför andra. Detta kan leda till bestraffning och uppfattas därför som potentiellt osäkert.

I många av dessa situationer har vi tyvärr en tendens att bete oss på ett sätt som hindrar inlärning, eftersom vi är rädda för att möta ett möjligt hot, förlägenhet, avslag eller bestraffning.

– Du vill inte verka okunnig, så du ställer inga frågor.
– Du vill inte visa dig inkompetent, så du vågar inte erkänna dina svagheter eller misstag.
– Du vill inte hamna utanför gruppen, så du vågar inte ställa ”dumma” frågor eller presentera nya idéer.

Vi tenderar att hålla tyst snarare än att säga vår åsikt, även om det kan gynna grupperet eller organisationen. Vi är ofta så upptagna med att hantera intryck, åtminstone omedvetet, att vi inte bidrar till att skapa en bättre organisation.

Psykologisk flexibilitet – en viktig nyckel

Genom att zooma in på hjärnan kan vi bli klokare på varför det är svårt att skapa psykologisk trygghet. När du blir kritiserad, tillrättavisad, avvisad eller liknande kommer din hjärna att reagera som om du är i livsfara. Sett i det ljuset är det uppenbart att de flesta av oss, om vi kan, kommer att försöka minimera risken att hamna i en situation som uppfattas av hjärnan som hotfull.

Och lika avgörande som ett lämpligt svar på hot var för våra förfäders överlevnad på savannen, nästan lika avgörande är det faktum att vi idag förstår att ett socialt hot eller nederlag inte är livshotande, även när våra hjärnor försöker övertyga oss om något annat.

Om vi vill skapa en psykologiskt trygg arbetsplats måste vi ta till oss ett psykologiskt flexibelt förhållningssätt som handlar om att leva öppet, närvarande och engagerande.

När du blir kritiserad, tillrättavisad, avvisad eller liknande kommer din hjärna att reagera som om du är i livsfara. Sett i det ljuset är det uppenbart att de flesta av oss, om vi kan, kommer att försöka minimera risken att hamna i en situation som uppfattas av hjärnan som hotfull.

Med psykologisk flexibilitet blir vi mer närvarande och vi frigör hjärnkapacitet som annars skulle användas för att hantera det som tolkas av hjärnan som hot och fysisk smärta. När individen inte längre håller tillbaka av rädsla för att bli ”socialt utestängd”, får han eller hon möjlighet att utveckla sig själv, sin grupp och sin organisation.

Psykologisk trygghet i grupper

Psykologisk trygghet innebär ett gruppklimat där tilliten är hög och där människor både vågar kommunicera halvfärdiga idéer och öppet granska och kritisera ogenomtänkta så väl som genomtänkta idéer.

Det finns med andra ord en hög tolerans för att misslyckas vilket medför att fler delar med sig och fler tar utrymme. En av de främsta forskarna i världen när det gäller grupper och psykologisk trygghet, Professor Amy Edmondson, menar att ledare kan agera och kommunicera på ett sådant sätt att gruppmedlemmarna börjar öppna sig och bli mindre defensiva.

Ledare uppmanas att:
– Tala om psykologisk trygghet och beskriva på vilket sätt det är viktigt och vilken typ av kultur man vill skapa.
– Förändra synen på misstag och visa att det är ok att göra fel genom att t.ex. uppmuntra en kultur där ansträngning uppskattas oavsett resultat.
– Vara uppriktiga med sina begränsningar inom olika kunskapsområden.Tanken är att var och en ställer frågor när de inte förstår och att detta ska vara en standard och en självklarhet.
– Visa att de värdesätter medlemmarnas bidrag till gruppen. När detta blir uppenbart är det troligare att alla delar med sig av idéer och kritik.
– Använda en direkt kommunikation, d.v.s. att inte linda in den verkliga avsikten i förskönande och vaga ord. Detta möjliggör att man kan ta emot återkopplingen och förbättra det man försöker uppnå istället för att tveka kring vad som behöver göras.
– Sätta upp tydliga gränser. Gränserna ska indikera vad som är acceptabelt och inte acceptabelt. Tydliga gränser skapar trygghet.

Det är på arbetsplatser med hög psykologisk trygghet som medlemmarna vågar sikta högt. Det är i grupper med hög psykologisk trygghet som medlemmarna har tillit till varandra och öppnar sig för varandra. Det är i grupper med hög psykologisk trygghet som även misslyckanden värdesätts. Det är, slutligen, i grupper med hög psykologisk trygghet som medlemmarna lär och är framgångsrikt innovativa tillsammans.

Affärsnyttan är enorm

Mängder av undersökningar visar att psykologisk trygghet i organisationer är helt avgörande för trivsel, utveckling, kreativitet och produktivitet.
Det finns flera skäl till att skapa psykologisk trygghet bör prioriteras.
För det första påverkar psykologisk trygghet gruppens inlärningsbeteenden, vilket i sin tur påverkar gruppens prestanda.
För det andra visar studier att psykologisk trygghet ger utrymme för måttligt risktagande, för att uttrycka sin åsikt, kreativitet och mod att sticka ut huvudet.
För det tredje frigör psykologisk trygghet energi eftersom man inte längre lägger ner mentala resurser på att skydda sin image och undvika misstag.

Att hantera svar på hot är mentalt ansträngande och dödligt för produktiviteten hos både individen och organisationer. Energin som används för att hantera reaktionen upptar hjärnan och försvagar analytiskt tänkande, kreativ förståelse och problemlösning. Med andra ord, hjärnan hämmas och försvagas när man behöver sina mentala förmågor som mest.
På en psykologiskt trygg arbetsplats känner vi oss välkomna att dela idéer, misstag och kritik. Vi bryr oss mindre om att skydda vår image och fokuserar mer på att göra ett bra jobb.

Det innebär att vi har möjlighet att fokusera på och bidra till företagets uppdrag. Enligt Edmondson är en annan utmaning med brist på psykologisk trygghet att vi inte utnyttjar den talang som finns i organisationen. Brist på psykologisk trygghet minskar talangernas förmåga och vilja att utvecklas.

Kort sagt: Om du vill att dina anställda ska påverka och vara nöjda, engagerade, motiverade, kreativa, innovativa, uppriktiga, intresserade av lärande, utveckling, kunskapsdelning och högpresterande, kanske du borde prioritera att skapa en arbetsplats och en social miljö som främjar psykologisk trygghet.

Kontakta mig

%d bloggare gillar detta: